solig fredag

Voj, lillplutt vaknade 4 imorse... trött mamma!
Hon var inte så jättetrött efter hon fått äta heller, så tog en stund att söva om henne. Hon brukar somna med flaskan, och då är det bara att bära in henne och lägga henne i sin säng så sover hon vidare. men idag vaknade hon till så fort jag la ner henne så då fick jag vagga om henne, pröva igen, ta upp och vagga igen, lägga ner... smyyyyga på det satans knakande golvet och knappt andas ;)
När hon inte är så trött så är hon lättväckt, så minsta ljud liksom väcker till henne. Blir galen om Benny råkar vända sig i sängen då ;)
Hon somnade iaf om vid kvart över 5, sen sov vi vidare till 8 då vi alla klev upp.

Isabella vände sig förresten från mage till rygg igen innan jag plockade upp henne :) 5e gången hon gör det nu, fast det var några veckor sen hon gjorde det sist nu.

Vi åt frukost, tvättade 2 maskiner och plockade undan lite inann vi packade in oss i bilen och åkte till stan.
Jag mötte upp en tjej som köpte ett par grejor från Storen och sen åkte jag och barnen upp på norra berget.
Cornelia lekte i parken medna Isabella sov i vagnen, skönt värre ;)
Hade med lite fika åxå så vi mumsade i solen.



När Cornelia lekt klart så gick vi vidare till kaninerna och korna en stund, gräsmatning på hög nivå!
sen blåste det så kallt, hade ju såklart ingen tröja med så jag höll på att frysa ihjäl trots mitt skyddande späcklager...;)
Vi åkte hemåt, Isabella gallskrek hela vägen till matfors. KUL!
Stannade på Ica och handlade fredagsmys innan vi landade hemma.

När Benny kom hem så pekade jag med hela handen och skickade ut honom på logen och leta reda på kartongerna med strl 62/68 då plutten börjat växa ur 56 nu.
Han var duktig och hittade 2 kartonger samt 2 st med lakan och filtar. sen fick han ta plats vid spisen och laga mat ;)
Det blev svingod kycklingwok med färska grönsaker, cashewnötter och nudlar. SÅ GOTT! Under tiden så städade jag toan och hände lite mer tvätt.

Alve kom hem efter 2 veckor hos sin mamma, så barna hade massor att prata om och de lekte så himla bra :)
Efter maten så fick barnen titta på film i vår säng, minibarnet sov på pappas arm en stund.
Jag dammsög och laddade diskmaskinen och röjde efter middagen.

När Isabella somnat för kvällen vid halvtio så snörde jag på mig springskorna och tog med mig gåstavarna på en 3 km powerwalk. Gick tungt att andas idag, så det tog 2 min längre trots att jag kämpade på.
Prövade jogga lite på en del sträckor, och det går en liten bit men det är fortfarande för mkt vikt att släpa på.
Men det kommer!
Kom hem och då sov Cornelia åxå och Benny tittar på OS i vanlig ordning. GUD va less jag är på dessa sportmänniskor på tvn nu! Fast lite impad är jag ju, men det erkänner jag aldrig. ALDRIG!! ;)

Nu har jag mumsat i mig lite chokladpudding i ett av de fiiina dessertglasen jag fyndade på Fyndlagret, aj lööööv dem!
Lite chips och bubbelvatten nu innan jag hoppar i duschen och sen vidare i säng.
Imorn bitti drar vi till Strängön så fort vi vaknat, ska hälsa på hos JO och Bettan i stugan. Ska bli massa mysigt :)


Vi åker dock hem på kvällen igen, ska ju dela reklam på söndag.
Mitt lilla extrajobb jag skaffat mig.

När Lilly Isabella Sundeborn kom till världen

Lilla bebis som bott i min mage sen i augusti 2010, hade fått sitt datum den 18 maj 2012, iaf var det vad vi trodde ;)
Det visade sig sen när vi tittade i papprena efter UL att det stod 20 maj... men ingen hade sagt nåt att datumet var ändrat! Bara 2 dagar iofs, men ändå.

Den här graviditeten var, precis som när jag väntade Cornelia, slitsam och smärtsam. Min kropp är inte gjord för att bära barn tror jag! och eftersom det har varit svårt för oss att bli med barn så kanske det är så? I 3 år väntade vi på det här lilla livet, var på utredning och det kändes hopplöst att få syskon till vår fina unge som hunnit bli 4 år.

Men så, efter 2 veckor av illamående, trötthet och yrsel så visade det sig att jag faktiskt var gravid! På riktigt!
Vi som gett upp, sålt alla Cornelias bebisgrejor och slutat köpa gravtest...
När jag med darrande fingrar tog upp testet för att se vad det stod den där morgonen, så fattade jag först inte vad de 2 starka strecken betydde :)
Jag tittade flera gånger och jag blev så otroligt glad så jag grät, ringde Benny på jobbet och berättade. Vilken lycka!!
Väckte Cornelia och berättade att ett litet syskon flyttat in i min mage, så glad liten unge jag hade då :)


Sen följde ett antal veckor av extrem trötthet och illamående, jag fick sova på jobbet för att orka hela dagen. Jag fick ta vilan med barnen och sova vidare över min lunchrast, så jag fick 2 timmar sömn. Kräktes så fort jag ätit och när jag inte ätit. Höll på att svimma flera gånger och började få onda sammandragningar i v 14.
Jag gick upp på heltid så fort jag visste att jag var gravid, men efter v 14 så blev jag sjukskriven 50 % pga sammandragningarna.
Det funkade bra och jag jobbade på, tog någon semesterdag här och där när jag var för slut.
I slutet på mars blev jag äntligen sjukskriven på heltid, april ut. Sen tog jag min semester fram till beräknat datum. Så skönt att få vara hemma och ta det lugnt, mina sammandragningar slutade nästan helt.

Vi började fundera inför förlossningen, vi plockade in alla bebiskläder vi sparat efter Cornelia och tvättade upp dem. Spjälsängen bäddades och skötbordet monterades. BBväskan packades och hundarna fick vara hos daghusse på heltid from 3 veckor innan datum.
Benny blev akut sjuk veckan innan, och åkte in på blindtarmsoperation. Panik, vad gör vi om förlossningen sätter igång?
Vi pratade med Anna som skulle bli gudmor till barnet, och hon gick med på att följa med mig in om nåt skulle hända.
Inget hände dock, men vi kände att vi ville ha med Anna iaf på förlossningen så vi frågade om hon ville... Det ville hon väldigt gärna! men hon arbetade fram till söndag kl 19 den 20e, så bebis var tvungen att vänta, så det så!



Fredagen den 18e fyllde min mamma år, så vi åkte dit och firade henne, god mat och tårta. Vi pratade om att det var snart dags, men jag kände ingenting.
Kvällen gick och allt var som vanligt, och vi gick och la oss i vanlig tid runt 00-01.

Kl 02.47 vaknade jag och skulle upp och kissa som vanligt, när jag skulle vända mig i sängen så gick vattnet!
En läskig känsla, det bara forsade så fort jag råkade röra mig :)
Väckte Benny och var alldeles stissig, han var som vanligt lugnet själv... jag halkade mig in på toa med vattnet rinnande, fick lägga ut handdukar på golvet, haha!

Benny ringde förlossningen under tiden jag for runt som en yr höna, utan glasögon så jag var blind dessutom ;) Fick inget vettigt gjort och jag var så skakis, men till slut fick jag ihop BBväskan, sen ställde jag mig och fixade håret och sminkade mig!
Benny tyckte jag var störd, men det var bra att få fokusera på en vardagssak och lugna ner mig.
Vi försökte få tag i farmor och Farfar åt Cornelia, men de svarade inte på nån telefon, så vi åkte helt sonika dit och bankade på dörren ;)
Då vaknade de som tur var....

Vi åkte vidare till förlossningen, hade ett par värkar i bilen men inget allvarligt. Anna mötte vi upp vid sjukhuset.
Väl inne fick jag lägga mig och få en ctgkurva, men värkarna hade helt avstannat...
Anna fick åka hem och vi tog in på patienthotellet ifall att.
Inget hände på hela natten, så vi åkte hem igen på dagen efter. Cornelia fick stanna hos farmor och farfar för säkerhets skull.

På kvällen lördag den 19e så kom värkarna igång igen, så vi åkte in än en gång. Återigen avstannade värkarna, den sista kom på parkeringen utanför sjukhuset!
Jag fick en sovdos och alvedon, sen tog vi in på patienthotellet igen då vi hade tid för igångsättning kl 9 dagen efter.

På morgonen den 20 maj så gick vi upp och åt hotellfrukosten och laddade inför förlossningen, idag skulle det bli bebis! Sjukt nervös var jag, förra gången vart det ju snitt och denna gång skulle det bli på riktigt.
Anna fick inte komma loss från jobbet, tyvärr, så hon lovade att gasa in när hon slutade. Sur var hon på sin chef minsann ;)

Det började med att jag fick ett par av de otroligt tjusiga nättrosorna, och en ofantligt snygg sjukhussärk, samt ctg-bältet.
Accessoarerna blev nål i handen till en kromad droppställning... ;)
Sen fick jag en sorts ballong i livmodertappen som skulle vidga, när det var klart så åkte den ut av sig själv.
Hade hört mycket om den där ballongen, men det kändes inte, och den ploppade ut efter en kort stund när jag gick för att kissa.
Sen slog de igång droppet för att sätta fart på värkarna.

Nu mina vänner, blev jag presenterad för min älskade lustgasmask :) Love of my life, utan den hade jag dött där, det lovar jag er!
Jag och lustgasen samarbetade som ett superteam när värkarna ville döda mig.



Anna kom in här, så glad jag blev :)
Efter ett tag fick jag upp och röra på mig, då fick jag ett sånt där gåbord att stödja mig på.
Anna och Benny turades om att passa upp på mig och att massera min rygg, sköönt!
Benny uppdaterade även på Facebook hela tiden enligt mina order :)

1 timme stod jag där för att bebis skulle komma ner bättre, till slut bad jag om att få lägga mig då jag var helt slut. Sååå trött var jag, och det kändes som jag satt mig på bebis när jag satt mig på sängen ;)

Sen hade jag så vansinnigt ont så jag bestämde mig för epiduralen trots att den skrämmer vettet ur mig.
Förra upplevelsen med den sprutan gjorde ju inte saken lättare... men jag var tvungen pga av smärtan denna gång.
Det tog en evighet för narkosläkaren att sätta den rätt i min svankiga rygg, han stack och stack och rotade runt, fy fan vad jag grät och skrek! Kl 16 läggs den.
(I min lustgasdimma så tänkte jag hela tiden att "vad i hela helvete gör den där jävla bonden här?" Narkosläkaren var dansk, och det finns ett program med en dansk kille som lever som de gjorde förr, 100 % bonde heter det)
Dessutom hade jag värk på värk på värk, jag skulle ligga på sidan och kura ihop mig och ligga helt stilla. Pröva själv läkarjävel!!
Till slut var det iaf klart efter att Benny bröt ihop mig och det blev ett uppehåll mellan mina värkar så nålen kunde hitta rätt, och jag fick lägga mig igen, så skönt det var när smärtan klingade av.... dock kliade det vansinnigt på magen, och dessutom hade jag ingen känsel i huden så det gick inte att klia. AAAAAAAHHHH!

Här passar jag på att äta och dricka mellan värkarna, och det lilla jag känner av värkarna går att andas igenom.
Efter ett tag gör det jätteont igen och jag har svårt att få grepp om värkarna, så de sänker droppet så det inte forcerar så mkt.
Lustgasen hjälper mig bra :)

Vila ett tag, sen  var det dags att ställa sig igen, nu fick jag hänga över ryggstödet på sängen och stå på knä.
Otäckt, det kändes som jag skulle bajsa på mig hela tiden, och det talade jag högljutt om för allihopa ;)
Här börjar jag bli riktigt trött, har hållit på hela dagen och kl är nu 22.10.
Har fått feber, har dessutom GBSinfektion så jag får antibiotika mot det i nålen i handen.

Får lägga mig igen efter en stund, sover mellan värkarna, och jobbar på när jag har en värk.
Börjar få galna krystvärkar, och jag får provkrysta, så sköööönt! Hade fått kämpa emot dem en bra stund, och det är inte det lättaste när kroppen bara vrålar att man ska krysta....

under några tillfällen försöks det sättas skalpelektrod, men det går inte så bra, massa hår ivägen ;)
Det tas dessutom prover från bebis huvud, laktat för att se så hon mår bra.

22.43 får jag krysta på riktigt, nu är det snart över :)
Jag som använt lustgasen som en dåre, tryckt den med båda händer så hårt över ansiktet så jag fick blåmärken, slängde den åt sidan då jag ville vara helt med på vad BM sa och kunna koncentrera mig på att föda barn.

Här är mitt minne lite luddigt, men jag har fått berättat att jag såg ut som ett monster, helt förvriden i ansiktet och fick urkrafter.
Var tvungen att skrika en del då jag kände att det måste ut, men sen sa de åt mig att vara tyst och jobba ist ;) 
När huvudet kom halvvägs ute så tvingade de mig att vänta och slappna av, lätt?!!!
Där låg jag med ett bebishuvud halvvägs ute ur snippan och då ska jag bara vänta?? ANDAAAAAS!
Sen fick jag köra på igen, och hon föddes kl 23.00 med ena handen vid ansiktet som superman :D

Hon var alldeles blå och tyst, men stora ögon som tittade på mig, blev dock orolig när hon inte tog sig. De fick frottera henne och suga rent i halsen, innan hon började skrika lite, och när hon kommit till bröstet kom den rosa färgen :)









Jag sprack inte ett endaste dugg och jag bajsade inte på mig! Mina 2 stora rädslor förutom epiduralen...
Sen var det dags för moderkakan... HUA! den ville inte ut, så de drog, de tröck och det gjorde ont :(
Till slut kom den, och en hel massa blod med.
1600 ml totalt, så jag var helt slut där när det var klart!

Anna fick klippa navelsträngen, och jag är så glad att hon ville vara med oss under den här fantastiska grejen!
Tyvärr missade jag när hon åkte då jag somnade efter förlossningen var över...


Vi blev kvar på bb i 3 dagar eftersom vattnet gick så tidigt. De kollade Isabellas temp och andning 3 ggr om dygnet och allt var bra. Benny stannade 2 dagar, sen åkte han hem till Cornelia.
Det var jättejobbigt att vara ensam, och det var skitjobbigt när de kom och hälsade på och sen åkte hem igen... Då grät jag i min ensamhet ;)
Men oj vad härligt det var när vi blev utskrivna!


Nu är lilltrollet nästan 12 veckor, om 3 dagar. Det går så fort.
I början skrek hon och hade ont i magen, men det gick över när vi bytte flaska och ersättning.
Jag ammar till hälften, har inte mjölk så det räcker denna gång heller tyvärr.
Hon har varit en riktig mammagris och jag har fått bära heeeela tiden. Vagn är skit, och även att sitta fast i bilstolen ;)
Det blir dock bättre och bättre som tur är.
Sover hela natten gör hon, somnar vid 21.30 och vaknar vid 7tiden, skönt!
Annars är det en snäll bebis som inte skriker så mkt, hon grymtar mest.







Nystart?

jahaja, nu hoppas jag att jag hittat tillbaka hit igen för ett tag ;)
Kom på att jag skrev ju i stort sett varje dag när Cornelia var liten, så jag bör väl dokumentera Isabellas vardag åxå och få in lite bilder på henne.
Det har ju hänt en del senaste månaderna kan man säga!

Magen växte, jag blev sjukskriven på heltid från april eftersom jag hade så mkt sammandragningar och förvärkar.
Kunde inte sova på nätterna pga kramp i ryggen och ena höften, fötterna svällde så det gjorde otroligt ont.
Orkade inte gå då jag fick så ont. 3 veckor innan det var beräknat nedkomst fick hundarna flytta till daghusse på heltid för säkerhets skull.
 



(ska skriva ett eget inlägg om förlossningen)


Efter 2 veckor hemma med lilltrollet Isabella fick hundarna komma hem igen, inga problem där.
Cornelia är en fantastisk storasyster! Hon är dock som en tonåring i övrigt.... Vi får det roligt sen, haha!






Benny opererade bort blindtarmen veckan innan Isabella föddes, veckan efter så opererade cornelia bort halsmandlarna och polyperna bakom näsan.

Storen har varit hos fodervärd i sörberge sen 9 mars och har varit så älskad och väl omhändertagen.
Dock har han nu blivit så dålig pga fästingsjukdom, erlichia/anaplasmos att han snart kommer få vandra vidare.
Han står nu hemma hos sin uppfödare och fd ägare Gunilla som är veterinär, han ska pröva behandlas men hoppet är mkt litet.
Han kommer få somna in där i kvarsätt och begravas där med.
Jag mår så dåligt över detta och det är riktigt kämpigt... men beslutet är mitt att ta och jag måste göra det som är bäst för Storen, han ska inte plågas i onödan.
Han har det kämpigt att gå då han inte har kontroll på bakbenen utan vinglar fram.




Jag har kommit igång med ridningen igen, började rida en av min tränares hästar men det blev för kännbart i plånboken så jag fick sluta.

Då fick jag börja rida en gammal bekants häst, Magic. Han har gått SM i nån av westernridingsgrenarna, tror att det var trail.
Magic är en helmysig farbror på 19 år, han är trygg och lugn och passar mig helt perfekt!
Perfekt åxå då jag tidigare varit medryttare åt hans ägare, då på Pilbakk innan jag skaffade Storen. Känns tryggt och bra då allt är välbekant och vi har samma syn på hästar.




Jag och Benny har börjat ta tag i våra överviktskilon, vi hoppas ha fått bort dem till denna tid nästa år.
Varje kväll går vi varsin promenad på ca 1 timme, jag med stavar och Benny har börjat med extra vikter runt fotlederna.
Benny har hittills minskat 7 cm och jag 5.5 :)
Tycker han har gjort ett otroligt jobb min fina man, från att ha hatat att röra sig till att powerwalka nästan 7 km varje dag!! Målet är milen, och att kunna börja springa allt eftersom.
Detta är åxå en härlig stund av egentid för oss båda, att rensa huvet och bara vara i nuet.
Jag har dock känt av astman och allergin mkt senaste veckan, så har haft lite uppehåll. Fick minska ner till halva sträckan eftersom jag blev stående en kväll och fick ringa efter Benny... han fick hoppa i bilen och hämta mig som inte kunde andas ;)
Idag har jag kommit på den brillianta idén att gå 3 km med lillkotten i vagnen när hon ska sova på fm efter jag lämnat Cornelia på dagis, och så går jag 3 km på kvällen åxå.
Perfekt!
Isabella har inte velat åka vagn, utan jag får ha henne i bärsjalen jämt... men nu gick det, lade ner henne när hon somnat, och bäddade om henne mjukt och gott :) Hon fortsatte sova en timme till i vagnen ute när vi kom hem!
Hoppas detta håller i sig, vill gärna att hon sover ute, och vore perfekt om hon kunde ligga där så man kan promma ordentligt. Blir så slitigt att ha henne i sjalen på powerwalk...

Den här promenadhysterin börjad sen jag köpte varsitt par löparskor åt oss för att det skulle bli en liten puff att gå ut och gå lite grann iaf... fyndade skor för 700, de skulle gått på 2000 kr på ordinarie pris! Ett par Puma till mig och ett par Nike till Benny.
Nu önskar vi oss riktiga funktionskläder åxå, och jag vill ha en stegräknare. Önskar mig även en yogamatta (som underlag att ligga på vid olika övningar), gummiband och hantlar. Benny vill ha en boxningssäck och handskar ;)
Det kommer nog bli form  på oss med, eller vad tror ni? :)

RSS 2.0